söndag, november 06, 2011

Lite lycka

Sonen har bjudit mig på Söndagsmiddag. Den intogs på O´Learys Östermalm. Det är en ynnest att äta tillsammans med honom. Jag är oerhört stolt, tacksam och ödmjuk inför det faktum att min son blivit så gammal att han bjuder sin mamma på söndagsmiddag. Väldigt stort! (Nästan så att jag skulle behöva gråta en skvätt.)

tisdag, november 01, 2011

Faderslös, ännu en statusuppdatering

Missade det, papi försvann också. Han avled 30 augusti i norrköping. Jag och liten syster yster åkte mellan Sthlm och Norrköping. (Å ja precis som Lundell säger...det är ej djävla stad.) Det är också ett djävla drama att dö hemma. (Utsätt för allt i världen inte er barn för det!) Stackars papi tynade bort i sin säng med all förnedring det innebar. När han dog var jag och liten syster där och höll honom i handen. Samma som med mamma. Båda var lugna och redo.

Maken är jag skild från, mor har dött, katten har dött, papi har dött, och svärfar har också somnat in. Detta sen 2007. Några tunga år. Jag är oerhört tacksam att jag har mina fanstastiska barn och att mina visdomständer är borta.

Statusändring

Ingen make längre. Måste ändra status. Så djävla sorgligt att jag tror jag måste kräkas. Gråta eller kräkas, liksom samma.